Söndriga Volvo har i närmare 100 år åsamkat naturbesvär som varit knepiga att lösa i Göteborg. Allaredan på 30-talet skapades företag som förändrade gamla uttjänta lastbilar till bärgare. Det existerade även stor aptit att konstruera om skrotbilarna till folkrace varianter. Det första racet arrangerades i Stora Holm på Hisingen vid mitten av förra seklet. Detta blev upptakten till Sveriges största motorrally med ungefär åttahundra noterade bilister. Loppen besöktes i genomsnitt av över 30000 åskådare, och i varje omgång eftersträvade tjugofem motorstarka fordon att paja för den andre. För att förstärka förstörelsen konstruerades stöttåliga ramar fram på bilen.
Den skrotbilen som lyckades knuffa en konkurrent av banan erhöll en extra tilldelning, som dubblerades vid vältning. Denna succé spred sig snabbt i Europa med många medverkande från Sverige. Under 70-talet försvann dock efterfrågan av skrotfordon till ombyggnad. Biltillverkare hade presenterat speciella bilar för skilda transporter och motsvarande motorrejs hade övertagits av Motorförbundet i Skandinavien och Stock Car Auto Racing, vilket är samma som det folkkära NASCAR i Amerika. Så bilskrotarna var tvungna att enbart engagera sig åt bildemontering av bildelar för handel. Med detta upphörde mycket av vinsterna vilket behövde ersättas med med pengar från bilägaren till bilskrot i Göteborg. Men bilägarna var inte villiga att betala för någon bilskrotning över huvud taget. Sönderrostade chassin i naturen vittnar om det här.
Volvos klimatproblemen i Göteborg ökade hastigt under förra seklet varför en samhällelig bilskrotningspremie lanserades på 70-talet. Alla skrotbilar i Göteborg recyclas inte på bilskrot. Upp till femton hundra kr i ersättning till ägare som lämnade in sin personbil på en auktoriserad skrot. Vissa attraktiva märken som Fiat, Chrysler och Saab kunde följaktligen lämnas in utan yrkande på pengar från bilägaren. Några personbilar, som skulle ha skrotats, hade byggts om till moppebilar och föranledde rejäl dragningskraft på brukbara beg. bilkomponenter. Även små verkstäder letade sådana till vanliga lagningar av de frekventa fordonsmodellerna.
Ett vidsträckt sträcka till närmaste bildemontering kunde fastslå de utslitna fordonens kommande tid. ett avställt fordon kunde bogseras på den tiden, men dumpning blev ändå det slutgiltiga beslutet för några enstaka bilägare. Så myndigheterna kom till uppenbarelse, att den utbetalda bilskrotspremien bara haft liten verkan på ett färre antal personbilar och därmed också omgivningen. En helt genomgripande omställning med att skrota bilen i Göteborg infördes år 2007 igenom 2 förordningar. Dessa omintetgjorde förra villkor. De tvingade några enstaka bilskrotar till likvidation. Biltillverkarna fick lära sig vad ansvar innebär. Samtidigt drogs den statliga skrotbilspremien in.
Bilåtervinning av Volvo gör offentlig bilskrotspremie överflödig i Göteborg
fordonstillverkarna ålades effektuera gratis skrotning för kompletta Volvo i Göteborg. De skulle också instifta en heltäckande sammanslutning av ackrediterade skrothandlare, som fick befogenhet att fastställa återvinning och avregistrering med mottagningsbevis hos Transportstyrelsen. Huvudsakligen fordrades en recycling till minst nittio procent Myndigheternas tuffa krav för tillstånd till bilskrotning renderade att ett antal företag fick lägga ner. Det var emellertid starten till nuvarande rejäla ersättning för en uttjänad personbil. Att nå slutmålet har likväl varit lång och besvärlig. Att tvingas skrota bilen kostnadsfritt, som Bilproducenterna ålade de legitimerade företag, orsakade massor av gnäll från de berörda. De fråntogs alternativet att kräva pengar från bilägaren. Spindelled från bilskrot förvandlar Volvo från Göteborg till miljöbov. Men utan behörighetsbevis och tillfälle att utse en avregistrering fanns ingen sannolikhet till överlevnad. Den föreskrivna läget av skrotning startades med en lång varaktig utvecklingsskede med Göteborgs-bolaget Stena Metall.
Den tidens enkla tillvägagångssätt att avskilja de skilda ämnena var långt ifrån lukrativa, så en självverkande förfaringssätt fordrades. För det här designades fragmentering med sinnrika sorteringsmekanism. Nuförtiden närmar sig utvecklingsgången fullkomlig återvinning. Och det är i första hand stål, aluminium och övriga plåt som medför stora inkomster. Nya bilkomponenter i fordonskonstruktionen har tillfört värdet. Katalysatorn med brukbara ädelmetaller mer kostsam än guld är ett exempel. Bilskrot köper Volvo i Göteborg för återvinning. Det fullständiga värdet från skrotningen gör att godkända skrotar slåss om skrotbilar med höjda ersättningar som vapen. Kriser påverkar marknadsvärdet på återvunna ädelmetaller. Men uttjänta bilars värde från tusen till de tre tusen som utbetalas numera är påfallande och kommer att bättra klimatet utan offentliga medel.